Göta Holme och väg 26 (64)

 

 

 

Den här insändaren i Mariestadstidningen skrev jag den 6 juli 1977.

 

Långsiktig plan behövs för Göta Holme

 

Det ser nu ut som om Klingerängen och Göta Holme-området i Gullspång skulle kunna bli ett framtida fritids-och rekreationsområde.

Statens Vägverk och Vägförvaltningen i Skaraborgs län har ändrat sina planer om ett s.k. ”ringledsprojekt” över Göta holme. En av orsakerna till myndigheternas ändrade inställning beror på det massiva motstånd ”ringledsprojektet” mött bland allmänheten i Gullspång. Dessutom har Gullspångs Arbetarekommun presenterat ett eget förslag till lösning av genomfartstrafiken för Gullspångs samhälle. Det är detta förslag, som nu Vägförvaltningen i Skaraborgs län arbetar efter, och skisslösningar kommer troligen att vara färdiga i höst. Det betyder att Klingerängen och Göta Holme-området skulle kunna bli det rekreationsområde, som så många kämpat för.

Man bör nu upprätta en långsiktig plan, en målsättning för området, som kommunen kan arbeta efter och uppfylla efter hand. Det är nu också viktigt att så många som möjligt i Gullspång deltar i diskussionen kring planeringen av området. Det bör inte vara svårt att engagera en bred allmänhet, eftersom ”ringledsprojektet” väckt så mycken vrede och indignation.

Det första man kan göra är, att städa upp området från skräp, skrot och annan bråte, rensa upp Göta Holme-udden och ställa ut soffor på lämpliga platser. Detta är ett förslag till åtgärder, som inte behöver kosta särskilt mycket och bör kunna genomföras redan i sommar.

Nästa steg bör vara att fylla ut ojämnheter, lägga på jord, så gräsmattor, plantera blommor och nya träd. I en framtid kan man kanske tänka sig tennis- och minigolfbanor, bad- och båtplats, servering, kanotuthyrning osv.

Detta är några förslag till åtgärder, men det finns säkert många fler förslag och synpunkter på Göta Holme-området bland Gullspångsborna.

Hans-Göran Larsson

Gullspång

 

Den borgerliga majoriteten hade hela tiden förordat ett vägbygge över Göta Holme-området och motarbetat våra förslag till en annan, en väglösning utanför Gullspång med en ny bro över älven och att göra området till ett park- och rekreationsområde.

Centerns informationsgrupp skrev i en insändare i Mariestadstidningen den 16 mars 1977:

”Socialdemokraternas inställning i fråga om väg 64 försvårar, som vi ser det planeringen av vårdanläggningen. Om socialdemokraterna får igenom sin åsikt om vägsträckningen innebär detta en ändring av generalplanen. En sådan planändring tar tid och eftersom den även berör vårdanläggningen kommer en byggnation att ytterligare försenas”.

Centerpartiet använde sig av argument, som inte alls hade någon relevans och jag besvarade centerns insändare under rubriken Fria ord i Mariestadstidningen

 

Till c i Gullspång

Anklagelserna har under de senaste veckorna haglat över socialdemokraterna i Gullspång, alltifrån grova okvädningsord till demagogiska tjuvtrick. Det finns till och med de, som ej drar sig för att beskylla socialdemokraterna för att äventyra byggnationen av vårdcentrat. Det är antingen av dumhet eller illvillig bakslughet som centern vill göra gällande, att ett brobygge över Gullspångsälven skulle äventyra vårdcentrat i Gullspång.

Jag förvånas ej över att centern informationsgrupp skriver, som den gör, kanske hade t.o.m. blivit förvånad, om den inte skrivit så. Talet om, att en slutlig sträckning av väg 64, med en ny bro över älven, skulle hindra ett vårdcentra, synes inte bara vara felaktigt utan närmast förolämpande.

Vilket faktaunderlag stöder sig centern på? Varifrån har man hämtat uppgifterna. Jag tycker, att det är beklagligt att se politiker reducerade till halva röster, något av en Bull, som beställsamt talar med Bills tunga

Hans-Göran Larsson

Gullspång

kommunstyrelseledamot(s)

 

Mariestadstidningen hade den 30 mars 1978 en lång artikel om Göta Holme. På första sidan

Minnenas Göta Holme återuppstår

Göta holme – det är ett namn som väcker minnen till liv hos alla gamla Gullspångsbor. Här var festplats en gång med uppträdande av de flesta av våra mera kända underhållningsartister.

Men av den delen av Göta Holme finns ingenting kvar idag: Festplatsen ligger begravt under sprängsten och den delen av området kommer bog inte inom överskådlig tid att kunna rekonstrueras.

Och det är också bakgrunden till den andra sortens känslor som namnet Göta Holme väcker hos gullspångsborna. Raden av protestskrivelser och namnlistor till myndigheterna om Göta Holme är igång: Riktig fart på aktionerna blev det när planerna på en ringled för bi Gullspångs tog form i slutet av 1960-talet. Den ringleden skulle nämligen läggas över Göta Holme

-Och då förstod vi ju att en ringled skulle vara slutet på Göta Holme för all framtid. Den som säger det är Tage Folkesson, en av dem som varit med och kämpat För Göta Holme sedan den första namnlistan skrevs

 

Ny framtid

Och idag tror Tage Folkesson på en framtid för Göta Holme igen. Sedan den nya vägsträckningen nu flyttats längre västerut har planerna på Göta Holme som ett grönområde för gullspångsborna tagit ny fart.

Inom Amnehärads socialdemokratiska förening har man t.o.m. en kommitté som arbetar med en modell av det framtida Göta holme. Den består, förutom av Tage Folkesson, Hans Paulsson (Almström) och Hans-Göran Larsson. Sedan september förra året har de tre samlats varje lördag för att arbeta med modellen. Den 13 april är det meningen att den ska presenteras för gullspångsborna vid ett möte i Centrumbiografen.

- Men det ska betonas att den här frågan inte är särskilt partipolitiskt bunden säger Hans Paulsson. Under den första tiden var det människor från alla politiska partier inblandade i aktionerna för att rädda Göta Holme Det var först 1976 som socialdemokratiska föreningen tog beslut om att driva frågan i sitt program.

Göta Holme har alltså ett förflutet som festplats och utflyktsmål för gullspångsborna. Med det område som en gång var festplats är inte aktuellt för någon restaurering idag. Det täcks av sprängsten från Kraftverksbygget i Gullspång. Den gången var det troligen meningen att Gullspångs Elektrokemiska skulle behöva Göta Holme för framtida expansion. De planerna är knappast aktuella längre.

Det område som socialdemokratiska föreningen har arbetat med ligger istället nordväst om gamla Göta Holme och kallades en gång för Klingerängen. Här har Gullspångs IF sin träningsplan redan idag. Och här ser kommittén möjlighet att bygga t.ex. tennisbana och lekplats.

-Men det är inte alls tänkt att kosta kommunen några stora pengar idag, påpekar Hans-Göran Larsson. Meningen är att området ska röjas upp så mycket som möjligt på frivillig väg och sedan få växa allt efter behov.

Intresse

Att det finns intresse för ett återuppväckt Göta Holme är alla i kommittén övertygade om.

-Jag träffar ofta människor, speciellt äldre, som önskar sig ett par soffor och ett bord nere vid vattnet, där de kunde sitta vackra dagar, säger Tage Folkesson. Det är inte många samhällen som har ett sådant här området nere vid vattnet precis utanför centrum. Det borde vi ta vara på

 

 

Den 13 april 1978 bjöd Amnehärads socialdemokratiska förening in gullspångsborna till biografen i Gullspång för att presentera planerna för den nya vårdcentralen i Gullspång, kommunens ekonomiska långtidsplan och Göta Holme

 

Mariestadstidningen skrev den 17 april 1978

S-debatt i Gullspång om den nya vårdcentralen

Den nya vårdcentralen blev den stora frågan i den kommunalpolitiska debatt som Amnehärads socialdemokratiska förening inbjudit Gullspångsborna till i torsdags kväll. Förutom kommunen egna socialdemokratiska förtroendemän fanns också Carl Lindberg från landstinget på plats. Han gav landstingets syn på vårdcentralen

Han fick också svara på flera frågor om finansieringen av bygget som man nu räknar med ska komma igång under 1980

Lönsamt låna

-När det gäller så här stora finansieringar kan lån3efinansiering vara lönsamt, menade han

En vårdcentral bygger ju en kommun bara en gång under en generation

Carl Lindberg fick också frågan om det verkligen är nödvändigt att bygga så påkostade vårdinstitutioner som man gjort under senare år.

-De verkligt lyxiga institutionernas tid tror jag är förbi, sa han. Däremot måste vi hålla en viss standard. Att bygga för billigt kan visa sig vara dyrt i längden.

Nästa fråga vid mötet var kommunens ekonomiska långtidsplanering. Hans-Göran Larsson gick igenom den kelp som fullmäktige tog vid sitt senaste sammanträde. I diskussionen om kommunens ekonomi var alla eniga om att eftersom vårdcentralen nu måste byggas så får kommunen också acceptera en skattehöjning som kan betyda en kommunal utdebitering på 91 kr 1982.

-Men den behöver inte nödvändigtvis bli så hög underströk Hans-Göran Larsson

 

Göta Holme

Göta holme, dem holme i Gullspångsälven som en gång var festplats, har legat socialdemokratiska

föreningen varmt om hjärtat. En kommitté har arbetat fram ett förslag till hur Göta Holme skulle kunna bli en rekreationsplats och det för slaget presenterade man nu för allmänheten.

 

Mariestadstidningen 17 april 1978.

Fyra yrkanden om Göta Holme

Göta Holme debatterades vid Gullspångs kommunstyrelses senaste sammanträde. Hans-Göran Larsson(s) hade fyra yrkanden till kommunstyrelsen. För det första yrkade han att kommunstyrelsen skulle besluta om bortforsling av det skräp, skrot ock slagg som idag finns på Göta Holme.

För det andra skulle kommunstyrelsen besluta att området inte får användas som uppläggningsplats för privatpersoner.

För det tredje ville Hans-Göran Larsson ha beslut om att överblivna fyllnadsmassor i fortsättningen ska läggas vid Göta Holme.

Det fjärde yrkandet gällde att kommunstyrelsen skulle medge att Göta Holme får rensas på på frivillig väg.

Till det sistnämnda lämnade också kommunstyrelsen sitt tillstånd. De övriga tre yrkandena ska undersökas närmare innan frågan på nytt tas upp.

 

Mariestadstidningen hade en bred upplagd artikel om Göta Holme den 26 april 1978,

Göta holme räddat efter 10 års kamp

Nu kan Karin Gustafsson i Gullspång andas ut. Efter 10 års kamp har hon äntligen nått sitt mål. Göta holme är räddat. Istället för den planerade vägsträckningen av väg 64 som skulle ha gått över området finns det nu t.o.m. möjlighet att något av det gamla Göta Holme återuppstår. Holmen ska rensas upp och Gullspångsborna ska få tillbaka sitt gamla grönområde.

Karin Gustafsson har kämpat hårt för att nå dit. Under 10 års tid har hon skrivit brev, ringt telefonsamtal, samlat in namnlistor och talat med kommunalpolitiker utan att nå minsta framgång.

-När planerna på en ny sträckning av väg 64 kom tappade jag nästan sugen, berättar hon. Då hade jag ringt och skrivit till både kommunpolitiker och länsstyrelse, ja till och med till Statens Planverk. Men det ingen som kunde göra någonting. Det talades om att människorna skulle få vara med och själva bestämma över sin hembygd, men det verkade mest vara tomt prat.

Städas

Nu ska en del av Göta holme städas upp på frivillig väg. I lördags eftermiddag samlades man för första gången för att röja upp. Sedan tänker man samlas varje onsdagskväll under våren för att städa så mycket att holmen redan under sommaren kan bli en rekreationsplats för Gullspångsborna.

-Det är säkert många som kommer och hjälper oss, tror Tage Folkesson. Han är en av de tre som ingått i socialdemokratiska föreningens Göta Holmekommitté som arbetat fram en egen modell till hur holmen kan restaureras. Det förslaget presenterade man vid föreningens kommunalpolitiska diskussionskväll i mitten av april.

Upprörd

En av dem som kommit till den första städdagen var Ulla-Britt Krebs. Hon är uppvuxen alldeles i närheten av Göta Holme och är upprörd över att området får förfalla.

-Jag tror aldrig att vi fattade vad som hände, säger hon. Det gick så snabbt, vi kunde inte tro att kommunen verkligen kunde låta Göta Holme förstöras. Och när vi började vakna var det redan försent.

 

Miljögruppen Göta holme

Miljögruppen Göta Holme bildades onsdagen den 31 maj 1978. Föreningens uppgift var att i möjligaste mån på ideell väg bevara, upprusta och försöka återställa Göta Holme och Klingerängen till ett ströv-och rekreationsområde.

Styrelsen bestod av Hans-Göran Larsson ordf., Astrid Gustavsson sekr. och v.ordf, Hans Paulsson (Almström) kassör, Karin Gustavsson styrelsesuppleant.

Alla som deltog i föreningens ideella arbete hade rätt att bli medlem. Under det första året deltog ett 10-tal medlemmar regelbundet i arbetet med att att återställa Göta Holme-området.

Nästan varje onsdagskväll och lördagseftermiddag under våren 1978 samlades man för att röja upp på Göta Holme-udden. Den tidigare helt igenvuxna udden fick tillbaka sitt ursprungliga utseende.

Föreningen satte upp bord och bänkar och byggde en ny träbro ut till Göta Holme-udden. Föreningen anlade en ny gångväg ut till udden rakt ned från telestationen.

Gullspångs kommun beviljade i maj 1978 föreningen ett anslag på 5.000 kr för inköp av bräder, järnbalkar och färg.

Föreningen fortsatte sitt arbete under 1979. Under hösten iordningställdes en gräsplan längst ute på Göta Holme-udden. Samtidigt gjordes ytterligare mark- och röjningsarbeten. Under hösten fick man också upplagsmassor från vägbygget, som pågick utanför Gullspångs samhälle. Den mesta delen av jorden kom från mark tillhörande Karin och Allan Gustavsson, som skänkte den till Göta Holme.

Dessa jordmassor planerade nu föreningen ut, och området började nu ta form enligt miljögruppens intentioner.

I samband med grovplaneringen gjordes också älvkanten i ordning. Den fick nu en jämn stenbeläggning bort mot den nya vägbron över älven. Föreningen hade nu för avsikt att göra en strandpromenad utmed älvkanten. Miljögruppen började också finplanera området mellan grusplanen och älven, och man planerade att anlägga en sammanhängande gräsmatta.

Vägen från telestationen ned till Göta Holme-udden har fram till nu varit i dåligt skick. Upplagsmassor hade blockerat framkomligheten. Problemet var nu avhjälpt och vägsträckningen var nu upprustad

Under de följande åren fortsatte miljögruppen med arbetskvällar under vår och höst Grönytorna började nu bli klara, och föreningen hoppades nu på att Gullspångs kommun skulle kunna klippa gräsytorna ett par gånger om året. Föreningen hade fått köpa dess tjänster av Gullspångs kommun, men ansåg nu att Göta Holme borde ingå i kommunens skötselplan för för park- och grönområden, då Göta holme-området nu har håller på att bli ett ströv- och rekreationsområde för allmänheten.

 

Politiskt engagemang

Jag valdes in i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen 1976 och jag engagerade mig hårt i tre frågor: byggnation av vårdcentral i Gullspång, ny sträckning av väg 64 förbi Gullspångs samhälle och att bevara det, som fanns kvar av den tidigare festplatsen Göta Holme. De två sista frågorna hängde ihop – det var två sidor av samma mynt.

Gullspångs Kraft byggde i början av 1970-talet ett nytt kraftverk i Gullspång. Det gamla kraftverket från 1906-1908 på 20 MW revs och den nya turbinen sprängde ned i berget för att öka kapaciteten till 40 MW genom att öka fallhöjden och genomströmningen. Älven rensades vid Åråsforsarna och ett anta laxlekplatser förstördes.

Gullspångs kommun tillät, att Gullspångs Kraft fick vräka sprängsten över hela Göta Holme. Endast den yttre udden blev kvar.

Det var ett miljöbrott utan motstycke. Argumentet för att lägga en av de naturskönaste platserna under sprängsten var att ge plats åt Gullspångs Krafts dotterbolag Gullspångs Elektrokemiska för en framtida expansion.

Ett annat skäl var att Vägverket i Skarabors län och kommunen ville lägga en trafikled över Göta Holme och Klingerängen..

Jag engagerade mig i början av 1970-talet mot Vägverkets och kommunens planer. Jag ansåg att det enda riktiga vore att läggs en ny vägsträckning utanför samhället med ny bro och inte en ringled över Göta Holme.

Protestlistor undertecknades, skrivelser skickade till vägverket i Skaraborg och till andra myndigheter, men allt verkade till en början hopplöst , då den borgerliga majoriteten i Gullspångs kommun hade en annan uppfattning.

Gullspångs Arbetarekommun bildade en vägkommitté bestående av Hans-Göran Larsson, Tage Folkesson och Hans Paulsson (Almström), som hade till uppgift att lägga fram ett annan förslag till vägsträckning och försöka få myndigheter och Gullspångs kommun att ändra uppfattning.

Kommittén ritade ett eget förslag hur en ny vägsträckning skulle kunna dras mellan idrottsplatsen och Klingerängen med en ny bro över till Värmlandssidan.

Gullspångs Arbetarekommun inbjöd allmänheten den 6 dec. 1976 till ett informationsmöte om väg 64 där kommitténs förslag presenterade

 

Informationsmöte om väg 64

genom Gullspångs samhälle

Gullspångs Arbetarekommun inbjuder allmänheten

till informationsmöte om väg 64 genom Gullspångs samhälle

 

Måndagen den 6 dec kl 19.00

å Centrumbio Gullspång

 

Gullspångs arbetarekommun är motståndare till det provisoriska

vägprojektet över Göta Holme. Gullspångs Arbetarekommun anser,

att provisoriet inte uppfyller de ekonomiska, miljö- eller säkerhetsmässiga krav

man har rätt att ställa.

Gullspångs Arbetarekommun vill istället ha en slutlig vägsträckning redan idag.

Vårt förslag är en genomfartsled väster om samhället, med en ny bro över älven i

höjd med idrottsplatsen.

Gullspångs Abetarekommun hoppas, att informationsmötet den 6 dec kan ge besked

om olika vägsträckningar, kommunala kostnader, markfrågor, trafiksäkerhetsfrågor

osv.

 

GULLSPÅNGS ARBETAREKOMMUN

/Vägkommittén/

 

 

Värmlands Folkblad redogjorde för mötet på en helsida

Missnöje med provisorisk trafiklösning i Gullspång

Den provisoriska lösning av vägproblemen i Gullspång, som den borgerliga majoriteten i kommunfullmäktige bestämt sig för är en mycket dålig lösning.

Det framgick med all tydlighet vid det informationsmöte som Gullspångs socialdemokratiska arbetarekommun och förening arrangerat på Centrum-biografen på måndagskvällen

De kommunala företrädarna från kommunstyrelsen Erik Johansson(c), Åke Lindholm(c) och Bengt Roslund(m) fullmäktigemajoritetens ställningstagande med att det dåliga provisoriet dock är bättre än ingen lösning alls.

Socialdemokraterna och dess fullmäktigegrupp i Gullspång har hela tiden varit emot förslaget, liksom en stor del av befolkningen. Bla. Har 700 personer skrivit under en protestlista, men det hjälpte dock föga.

Den lösning som kommunen och vägförvaltningen godkänt gäller en vägsträckning genom Gullspångs samhälle. Den vill man dra väster och norr om centrum över Göta Holme utmed Gullspångsälven till nuvarande bron över älven.

Den socialdemokratiska vägkommittén, bestående av Hans-Göran Larsson, Tage Folkesson och Hans Paulsson, har själva utarbetat ett alternativ och som de anser skulle kunna bli en definitiv lösning av väg 64 sträckning förbi Gullspång.

Kommitténs förslag ansluter till provisoriet i dess västra del från viadukten emellan Otterbäcken och Gullspång, förbi idrottsplatsen Gullmovallen och med en ny bro över älven och anslutning med rv 64 längre norrut vid Lökstad.

 

Gullspångs Arbetarekommun skickade en skrivelse till vägverkets generaldirektör Sven-Göran Olhede. Han svarade, att socialdemokraternas förslag skulle kunna tas upp under förutsättning att kommunen och länsstyrelsen engagerar sig för en sådan lösning.

 

Den 1 mars 1977 tog jag upp väg 64:ans sträckning i kommunstyrelsens arbetsutskott.

Hans-Göran Larsson yrkade, att alternativa vägsträckningar och följderna av en planändring skulle utredas.

Erik Johansson yrkade att den av kommunfullmäktige antagna planen skulle gälla och att ytterligare utredningar inte skulle komma till stånd

Arbetsutskottet beslutade i enlighet med Erik Johanssons förslag.

Hans-Göran Larsson och Hans-Erik Ring anförde blank reservation mot beslutet.

 

Den 31 mars 1977 fick Gullspångs kommun tid för en uppvaktning hos Vägverkets generasldirektör Sve.Göran Olhede ang en tidigareläggning av väg 64.-ans sträkning förbi Gullspångs samhälle.

Delegationen bestod av ks ordf K.G Gustavsson, vice ordf Hans-Erik Ring och kommuningenjör Jens Gustavsson.

Hans-Göran Larsson yrkade i kommunstyrelsen att socialdemokraternas vägkommitté, som utarbetat förslaget, skulle ingå i delegationen, men fick avslag på det yrkandet.

Vägkommittén skickade då upp en särskild skrivelse och ett detaljerat förslag av vägsträckningen, som sedan Sven-Göran Olhede hade i sin hand, när Gullpångs kommun kom till uppvaktningen.

Efter besöket hos Sven-Göran Olhede samlades representanter för Gullspångs kommun, Länsstyrelsen och Vägförvaltningen i Skaraborg för att diskutera förbifarten av väg 64 vid Gullspång.

 

Mariestadstidningen skrev den 7 april 1977:

Vid kommunen uppvaktning hos Vägverket i Stockholm fick man vad kommunstyrelsens ordförande K-G Gustavsson betecknar som ett halvt löfte om en tidigareläggning av den föreslagna sträckningen.

Enligt de ursprungliga planerna skulle en bro inte finnas med i byggandet, men Vägverkets generaldirektör Sven-Göran Olhede sade vid uppvaktningen att problemen med förbifarten kan lösas redan om några år.,men är positiv till att projektet tidigareläggs och man räknar med, att en bro kan byggas redan 1979. Kostnaden för den nya förbifarten beräknas till ca sex miljoner kronor.

- Svaret vi fick av Olhede var tillfredsställande säger K-G Gustavsson.

-Vi fick ett halvt löfte om ett tidigareläggande och det är vi nöjda med. Det var knapp att vi hade vågat hoppas på ens ett halvt löfte

-Nu ska det prövas av länsstyrelsen eftersom det rör planen för området, och vi får väl se vad det kan innebära.

-Det var väldigt positivt att se hur Vägverket förberett vårt mottagande och att man satt sig in i problemet. Nu ska kommunen. Länsstyrelsen och vägförvaltningen samlas den 13 april för att diskutera frågan. Den kommer då att belysas ur olika aspekter, och vi får se vad det mötet kan ge, säger K-G Gustavsson

 

Detta var en sensationell vändning av hela frågan tack vare ett enträget och målmedvetet arbete och inte ge upp försöken att få en annan sträckning av väg 64 förbi Gullspångs samhälle i stället för en ringled över Klingerängen och Göta Holme.

Vägverket i Stockholm sköt till ett extra anslag till Vägförvaltningen i Skaraborg för att kunna bygga den nya sträckningen med en bro över Gullspångsälven i enlighet den socialdemokratiska vägkommitténs förslag.

 

Arbetet med planeringen av den nya vägsträckningen gick sedan snabbt. I aug 1978 ställdes det färdiga förslaget ut.

Mariestadstidning skrev den 23 aug 1978:

 

64:ans nya sträckning röner stort intresse

Den nya sträckningen av väg 64 förbi Gullspång är snart en realitet. Just nu visas det färdiga förslaget som ställs ut på kommunkontoren i Gullspångs kommun. Det förslaget upphäver den nuvarande stadsplanen, som i sin tur fastställdes så sent som 1975. Då hade man bestämt sig för en provisorisk sträckning av väg 64, men nu redovisar man ett permanent förslag.

64:ans nuvarande sträckning utgör, det har länge stått klart, ett stort hinder för tätortens utveckling. Den innebär också stora nackdelar ur miljösynpunkt samt vad gäller trafiksäkerhet och framkomlighet i samhället.

Man räknar med att 3000 fordon per dag kommer att passera Gullspång 1980, då den nya sträckningen ska vara klar och det vore orealistiskt att släppa fram så stark trafik så som &4:an ser ut idag.

Den totala ombyggnadssträckan omfattar 1,7 kilometer och kostnaderna beräknas till 7 miljoner kronor.

varav 5,5 miljoner gäller den nya bron.

 

Den 16 oktober 1978 skrev Mariestadstidningen:

Vägjobb klubbades av Gullspångs kommunstyrelsen

Det hände inga direkta oväntade beslut vid Gullspångs kommunstyrelsemöte i slutet av föraa veckan Man hade bland annat att ta ställning till Statens Vägverks förslag för omläggning av väg 64, Hasslerör -Gullspång. Det förslaget godkändes av KS med en reservation av Åke Lindholm, som tyckte att den planerade bron borde läggas längre österut för att spara så mycket åkermark som möjligt.

 

Den 15 okt 1979 hade Nya Kristinehamnsposten en helsida om vägbygget

Gullspång får ny genomfart och Skaraborgs längsta bro

Nu har äntligen arbetet med den nya vägen börjat. Det har varit många turer och förslag kring den nya genomfartsleden. Det slutliga alternativet är en 1,7 km lång vägsträcka på vilken man bland annat kommer att bygga Skaraborgs längsta bro.

I nuläget går riksväg 64 rakt genom Gullspångs samhälle och Gullspångsälven passeras på en bro, där två långtradare inte kan mötas.

Planeringen av den nya genomfarten började redan i mitten av 60-talet Då lade vägverket fram ett förslag där 64:an skulle dras om ända från den plats där nuvarande motellet i Otterbäcken ligger. Vägen skulle sedan gå väster om järnvägen, väster om Gullspångs samhälle och ut på nuvarande 64:an ungefär vid Årås Det är dock en avsevärd sträcka och arbetet med den vägen har aldrig kommit igång.

Det andra förslaget var ett så kallat provisorium, där man skulle dra trafiken väster om Gullspång och ansluta till nuvarande vägen innan älven Vägen skulle då gå över den gamla folkparken Göta Holme och man skulle inte bygga någon bro utan använda den befintliga.Detta förslag stöddes av en majoritet av kommunfullmäktige.

Socialdemokraterna bildade en egen vägkommitté med Hans-Göran Larsson, Tage Folkesson och Hans Paulsson, som utarbetade ett tredje förslag till genomfart. Det man främst hade emot det provisoriska förslaget var att vägen skulle komma att gå ever Göta holme, ett tänkt rekreationsområde, och att den gamla smala bron skulle användas.

Kommitténs förslag gick ut på att dra vägen från järnvägsviadukten söder om Gullspång på öster sida om idrottsplatsen över älven och ansluta till 64:an ungefär vid Lökstad.

Detta förslag skulle bli betydligt dyrare än provisoriet över Göta Holme, då man tvingades bygga en ny bro.

Man vände sig dock till Vägverket i Stockholm, som anslog pengar, och det är alltså efter detta sistnämnda förslag som man nu arbetar efter.

Kostnaden för hela genomfarten ligger på 10 miljoner .

-Det är framför allt de båda broarna som drar upp kostnaderna säger vägingenjör Nils Engström på vägverket i Mariestad.

-Förutom bron över älven bygger vi också en gång och cykelväg under 64:an ned till kyrkan och idrottsplatsen.

Kostnaderna för de båda broarna ligger på runt 7 miljoner kronor. Bron över Gullsspångsälven blir 130 meter lång och blir därmed den längsta i Skaraborg. Det kommer att bli en stålbro som byggs i två spann, vilket betyder att man kommer att sätta en pelare mitt i älven.

Kommunen kommer att klara sig i stort sett helt kostnadsfritt. Anslutningsvägarna byggs av vägverket och den markägare som drabbas där vägen ansluter på värmlandssidan kommer att kompenseras av vägverket.I november 1980 ska den nya genomfarten vara färdig

Hans-Göran Larsson